01. Matematik i tegel
Stilen har fått sitt namn efter de fyra kungarna Georg I–IV, som regerar i obruten följd från 1714 till 1830. Rötterna finns i antiken, som den tolkades av renässansen och av Palladio – palladianismen dominerar de engelska herrgårdarna.
Det georgianska huset är enkelt utanpå men byggt på matematik. Fönstrens höjd och rummens form följer enkla proportioner, fönstren sitter i ett regelbundet rutnät och ornamenten är få. Fasaderna är i tegel eller sten, ofta putsade. Där det finns plats bildar husen sammanhängande radhuslängor, torg och halvmånar.
Bath blir stilens stora scen. The Circus står klar 1754, och mellan 1767 och 1774 bygger John Wood d.y. Royal Crescent – trettio hus i en enda konkav båge. Edinburghs New Town och Dublins röda tegellängor hör till de största bevarade georgianska stadsdelarna. Mot slutet av perioden ger Robert Adam stilen nyklassicistisk elegans, och John Nash för den in i regencyn.
Stilen följer med till kolonierna i Nordamerika, där husen ofta byggs i trä. Efter självständigheten blir den federal stil – och på 1900-talet kommer den tillbaka som Colonial Revival och Neo-Georgian.
02. Så känner du igen den
- 1.Sträng symmetri kring en central entré
- 2.Skjutfönster – sash windows – i ett regelbundet rutnät
- 3.Fönster som blir lägre för varje våning uppåt
- 4.Tegel eller sten, ofta med puts
- 5.Sammanhängande radhuslängor, torg och halvmånar (crescents)
- 6.Solfjäderformat överljus – fanlight – över entrédörren
- 7.Raka valv av tegel över fönstren och en bröstning – parapet – som döljer taket
03. Detaljen som avslöjar
Fönstren. Höga fönster i nedre våningarna och allt lägre uppåt, i perfekta rader – det är georgiansk proportionslära.
Läs fasaden
- Gesims och bröstning
- Skjutfönster i jämna rader
- Entrén med överljus
- Skorstenarna i gavlarna
04. Arkitekter och byggmästare
- John Wood d.ä
- John Wood d.y
- Robert Adam
- James Gibbs
- William Chambers
- John Nash
05. Se den här
- Royal Crescent, BathJohn Wood d.y., 1767–1774
- The Circus, Bath1754
- Edinburghs New Town
- Georgianska Dublin
- Bedford Square, London1775–1786
- St Martin-in-the-Fields, LondonJames Gibbs, 1720-talet
06. Förväxlas ofta med
Palladianism. Den georgianska stilen bygger på palladianismen – men palladianismen är herrgårdarnas stil, den georgianska också stadens. Viktoriansk arkitektur. Efterföljaren är livligare, mer färgstark och full av lånade stilar.
Källor
- Wikipedia (en): "Georgian architecture" (bygger bl.a. på John Summerson: Georgian London, 1945, och James Stevens Curl: Georgian Architecture, 1993)
- Wikipedia (en): "Royal Crescent"
- Historic England: "1–30 Royal Crescent, Bath"
- Owen Hopkins: Reading Architecture – A Visual Lexicon, andra upplagan (Laurence King)