01. De jordlösas hem
Torparen brukar en liten bit jord som hör till en större gård. Hyran betalas med dagsverken. Systemet är gammalt – torp i den meningen finns redan under medeltiden.
På 1500-talet uppmuntrar kronan nya torp på allmänningarna. På 1600-talet växer en annan sort fram på adelns säterier: skattefria torp, där torparen arbetar åt herrgården. Under 1700- och 1800-talen blir de den vanligaste sorten.
Sedan exploderar det. Befolkningen växer, och den lediga jorden tar slut. Antalet torpare ökar snabbt i början av 1800-talet och når sin topp kring 1860. Nya torp röjs allt längre ut i skogen.
Under torparen finns fler. Backstugusittaren har ingen jord alls och bor i en liten backstuga. Statarna får sin lön i mat och bränsle – "stat" – på de stora godsen. Backstugorna blir fler från mitten av 1700-talet.
Själva huset är litet. Oftast en timrad enkelstuga med förstuga, kök och kammare, en lagård och kanske en jordkällare.
Sedan börjar torpen tömmas. Laga skiftet 1827 splittrar byarna, och många torpare förlorar sin försörjning. Industrin och emigrationen lockar. Från 1870-talet blir torparna färre. Torparsystemet avskaffas slutligen 1943 – statarsystemet två år senare.
Torpen överges. Åkrarna planteras med gran. Husen rivs, flyttas – eller blir sommarstugor.
Den röda stugan med vita knutar har blivit en nationell symbol. Men egentligen berättar den om de fattigaste på landsbygden.
02. Så känner du igen den
- 1.Liten, timrad stuga i en våning
- 2.Falu rödfärg med vita knutar och foder
- 3.Enkelstuga: förstuga, kök och kammare
- 4.Sadeltak, ofta med tegel
- 5.Små uthus och jordkällare
03. Detaljen som avslöjar
Storleken. En liten enkelstuga långt från byn, med en jordkällare i backen, har nästan alltid varit ett torp.
Läs fasaden
- Sadeltak
- Skorstenen
- Spröjsat fönster med vita foder
04. Se den här
- Båtsmanstorpet, Torekällberget, Södertäljeinrett som när familjen Östberg bodde där på 1860-talet
- Torp på friluftsmuseer och hembygdsgårdar i hela landet
- Skansen, Stockholm
05. Förväxlas ofta med
Allmoge. Torpet är en del av allmogekulturen – men det är de jordlösas hem, inte bondgårdens.
Källor
- Hansson, M., Svensson, E. & Nilsson, P. (2018): "De obesuttnas arkeologi och kulturarv (ca 1700–1900)", META Historiskarkeologisk tidskrift
- Länsstyrelsen Skåne: "De obesuttna" (Kulturmiljöprogram)
- Södertälje kommun: "Båtsmanstorpet", Torekällberget
- Nationalencyklopedin (ne.se)