01. Från stäppen till Isfahan
Seldjukerna är en turkisk dynasti från Centralasien. På 1000-talet erövrar de Iran, och 1050 gör Alp Arslan Isfahan till huvudstad. Ett rike växer fram från Centralasien till Mesopotamien.
Iran har ont om trä. Svaret är bränt tegel – och seldjukerna gör det till konst. Stenarna läggs på högkant, på snedden, i sicksack. En hel fasad kan bli ett mönster utan en enda målad yta.
I Isfahans fredagsmoské sker något avgörande. 1086 bygger vesiren Nizam al-Mulk en kupol söder om gården; två år senare kommer en kupol i norr. Tidigt 1100-tal får gården fyra stora iwaner – valvöppningar som vetter in mot mitten. Fyra-iwan-planen är född. Den ska forma moskéer i Iran i hundratals år.
Döden får också sina monument. Gravtorn reser sig över slätten, åttkantiga eller runda, med spetsiga tak. I Merv byggs sultan Sanjars mausoleum kring 1152. Längs handelsvägarna står karavanseraj, en dagsresa från varandra. Och i Nachitjevan, under eldiguziderna – en dynasti som växer fram i seldjukernas rike – signerar Ajami Nachitjevani gravtornet över Momine Khatun 1186, tio sidor tegel med kakel i turkos.
Sedan flyttar stilen västerut. I Anatolien, med Konya som huvudstad, bygger Rumseldjukerna i huggen sten i stället för tegel. Portalerna blir allt mer svällande – i Divriği, 1228–1229, ser stenen nästan levande ut. Och vid vägen mot Aksaray står Sultan Han från 1229, en av de största karavanserajerna som finns.
Mongolerna sätter punkt. Efter slaget vid Köse Dağ 1243 är seldjukernas makt bruten. Men formerna lever vidare.
02. Så känner du igen den
- 1.Tegel i mönster – på högkant, i sicksack och flätverk
- 2.Fyra iwaner kring en öppen gård
- 3.Muqarnas – droppstensvalv som hänger som bikakor i nischer och portaler
- 4.Runda minareter och gravtorn med spetsigt tak
- 5.I Anatolien: huggen sten och höga, rikt skulpterade portaler
03. Detaljen som avslöjar
Teglet. När själva murningen bildar mönstret – inte kakel eller färg utan stenarnas läge – står du troligen framför en seldjukisk byggnad.
04. Arkitekter och byggmästare
- Nizam al-Mulk (beställare i Isfahan)
- Ajami Nachitjevani (Nachitjevan)
05. Se den här
- Fredagsmoskén, Isfahankupolerna 1086–1089, fyra iwaner tidigt 1100-tal
- Kharraqantornen, nära Qazvingravtorn från 1068 och 1093
- Sultan Sanjars mausoleum, Mervca 1152
- Sultan Han, mellan Konya och Aksaray1229
- Stora moskén och sjukhuset, Divriği1228–1229
- Momine Khatuns mausoleum, NachitjevanAjami Nachitjevani, 1186
06. I appen
1 plats i stilen i Everyday Grandeur. Tryck på den för att se den på kartan.
07. Förväxlas ofta med
Persisk arkitektur. Seldjukerna bygger i Iran och tar över iwanen därifrån. Skillnaden syns i ytan: seldjukerna mönstrar med teglet, de senare persiska moskéerna klär allt i blått kakel.
Morisk arkitektur. Båda har droppstensvalv, men den moriska har hästskobågar och stuck, och står i Spanien och Nordafrika.
Källor
- Wikipedia (en): "Great Seljuk architecture"
- Wikipedia (en): "Anatolian Seljuk architecture"
- Wikipedia (en): "Momine Khatun Mausoleum"
- Wikipedia (en): "Iwan"