SVEN
Appen är gratis

Hitta platserna på kartan, checka in och samla märken.

Arkitekturstil · Ca 1750–1850 i Europa

Nyklassicism

Klassicism · Neoclassicism

När utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum blottlägger antiken på nytt vänder Europa ryggen åt rokokons virvlar. Kolonnen, frontonen och den raka linjen kommer tillbaka.

Stilen i tidenDra för att resa i tiden

  1. ZigguratCa 2200–500 f.Kr.
  2. Antik grekisk arkitekturCa 700–30 f.Kr.
  3. Romersk arkitekturCa 500 f.Kr.–400 e.Kr.
  4. Nabateisk arkitekturCa 300 f.Kr.–106 e.Kr.
  5. Bysantinsk arkitekturCa 330–1453
  6. Morisk arkitektur700-talet–1400-talet i al-Andalus och Nordafrika
  7. Karolingisk arkitekturCa 780–900
  8. Novgorod och PskovCa 1045–1600 i nordvästra Ryssland
  9. Normandisk arkitekturCa 1050–1200
  10. Romansk stilCa 1050–1250
  11. MudéjarCa 1100–1600
  12. GotikCa 1235–1530
  13. TegelgotikCa 1250–1530
  14. SengotikCa 1400–1530
  15. Manuelinsk stilCa 1490–1530
  16. RenässansCa 1520–1650
  17. PalladianismCa 1550–1800
  18. Nederländsk renässansCa 1560–1650
  19. BarockCa 1640–1730
  20. Karolinsk barockCa 1680–1720
  21. Georgiansk arkitektur1714–1830
  22. RokokoCa 1730–1775
  23. NyklassicismCa 1750–1850
  24. Gustaviansk stilCa 1772–1810
  25. Karl Johan-stilCa 1810–1850
  26. Viktoriansk arkitektur1837–1901
  27. NygotikCa 1840–1910
  28. NystilarCa 1840–1900
  29. IndustriarkitekturCa 1850–1950
  30. NyrenässansCa 1850–1900
  31. SchweizerstilCa 1850–1900
  32. Landshövdingehus1875–1945
  33. NybarockCa 1880–1910
  34. Beaux-artsCa 1830–1920
  35. NationalromantikCa 1890–1920
  36. JugendCa 1896–1914
  37. Art décoCa 1910–1940
  38. 1910-talets klassicismCa 1910–1920
  39. Bauhaus1919–1933
  40. Swedish GraceCa 1920–1930
  41. FunktionalismCa 1930–1950
  42. Socialistisk klassicismCa 1933–1955
  43. Folkhemmets modernismCa 1940–1960
  44. BrutalismCa 1950–1975
  45. RekordårenCa 1955–1975
  46. Miljonprogrammet1965–1974
  47. DekonstruktivismFrån 1980-talet
  48. PostmodernismCa 1980–1995
  49. LånghusStenålder–vikingatid
  50. TimmerhusMedeltiden och framåt
  51. HärbreJärnålder–1900-tal
  52. AllmogearkitekturCa 1600–1900
  53. Torp och stugaCa 1700–1900
  54. HälsingegårdCa 1700–1900
  55. KorsvirkeMedeltiden–1800-talet
  56. KåtaFrån förhistorisk tid till i dag
  57. Seldjukisk arkitekturCa 1040–1300
  58. Persisk arkitekturIran
  59. Brittisk kolonialstilCa 1700–1950

01. Antiken grävs fram

Det är mitten av 1700-talet och under askan vid Vesuvius ligger två romerska städer. Herculaneum och Pompeji börjar grävas ut, praktverken om fynden sprids över Europa, och den tyske konsthistorikern Johann Joachim Winckelmann hyllar den grekiska konstens "ädla enfald och stilla storhet". Rokokon känns plötsligt överlastad.

Den nya stilen tar sig först an Rom som förebild. Panthéon i Paris byggs 1758–1790, och i Berlin reser Carl Gotthard Langhans Brandenburger Tor 1791. Runt 1800 kommer en andra våg, när kunskapen om de grekiska templen växer – nygrekiskt, eller Greek Revival. Karl Friedrich Schinkels Altes Museum i Berlin står klart 1830, och i London byggs British Museum 1823–1847. Över Atlanten blir stilen den unga republikens språk, från Kapitolium i Washington till Thomas Jeffersons rotunda vid University of Virginia, 1826.

I Sverige blir nyklassicismen den gustavianska stilen. Börshuset på Stortorget, ritat av Erik Palmstedt och byggt 1773–1778, är ett av de tidigaste svenska exemplen. Under 1800-talets första decennier tar en tyngre empirestil över – i Sverige Karl Johan-stilen.

02. Så känner du igen den

  • 1.Kolonner och pilastrar i de klassiska ordningarna – dorisk, jonisk, korintisk
  • 2.Tempelgavlar – frontoner – över entréer och fasader
  • 3.Sträng symmetri och enkla geometriska volymer
  • 4.Släta, ljusa fasader där ornamenten sitter i inramade fält och friser
  • 5.Kupoler och rotundor efter romerska förebilder

03. Detaljen som avslöjar

Kolonnerna. Är de släta, sitter i par eller rader framför en lugn, symmetrisk fasad och bär en fronton, har arkitekten läst sin antik.

Läs fasaden

  1. Kapitälet
  2. Voluter – en jonisk kolonn
  3. Kannelyrer i skaftet
  4. Basen

04. Arkitekter och byggmästare

  • Jacques-Germain Soufflot
  • Robert Adam
  • Claude Nicolas Ledoux
  • Karl Friedrich Schinkel
  • Benjamin Henry Latrobe
  • Thomas Jefferson
  • Erik Palmstedt

05. Se den här

  • Panthéon, Paris1758–1790
  • Brandenburger Tor, Berlin1791
  • Altes Museum, BerlinKarl Friedrich Schinkel, 1825–1830
  • British Museum, LondonRobert Smirke, 1823–1847
  • Kedleston Hall, DerbyshireRobert Adam, 1760–1770
  • Börshuset, StockholmErik Palmstedt, 1773–1778

06. I appen

3 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.

07. Förväxlas ofta med

Gustaviansk stil. Den svenska varianten av samma rörelse – oftast i mindre skala och med ljusare, mer graciösa detaljer. Palladianism. Äldre: Palladios villor från 1500-talet låg till grund för en egen tradition i England redan före nyklassicismen.

Källor

  • Wikipedia (en): "Neoclassical architecture" (bygger bl.a. på Robin Middleton & David Watkin: Neoclassical and 19th Century Architecture, 1993, och Hugh Honour: Neo-classicism, 1968)
  • Wikipedia (en): "Stockholm Stock Exchange Building"
  • Owen Hopkins: Reading Architecture – A Visual Lexicon, andra upplagan (Laurence King)
  • Svenska kyrkan, Folkungabygdens församling: "Stilar och epoker"

Nyklassicism runt hörnet

Everyday Grandeur är en levande karta över kulturarvet i din vardag. Hitta stilen nära dig, checka in och samla märken – gratis för iPhone och Android.