01. Bondeherrgårdarna
I Hälsingland bygger självägande bönder under 1700- och 1800-talen stora gårdar av timmer, ofta med flera bostadshus. Rikedomen kommer från skogen och, enligt den klassiska förklaringen, från linodlingen – även om kopplingen mellan linet och måleriet har ifrågasatts.
Det som gör gårdarna unika är festrummen. Många gårdar har en herrstuga eller till och med ett helt hus som bara används vid fester, med väggar och tak täckta av måleri. Målarna är ofta okända eller självlärda, men några namn lever kvar: Jonas Wallström, Gustaf Reuter – och "Vackre Anders", som målade Kristofers i Järvsö.
Sedan den 1 juli 2012 står sju hälsingegårdar på Unescos världsarvslista: Bommars i Letsbo, Erik-Anders i Asta, Fågelsjö gammelgård, Gästgivars i Vallsta, Jon-Lars och Pallars i Långhed samt Kristofers i Stene.
02. Så känner du igen den
- 1.Stora, timrade bostadshus i två våningar
- 2.Påkostade förstukvistar med snickerier
- 3.Festsalar med dekormåleri på väggar och tak
- 4.Flera bostadshus på samma gård
- 5.Ljust eller rött målade fasader
03. Detaljen som avslöjar
Förstukvisten. En påkostad, snickarglad förstukvist på ett stort timrat hus i två våningar är hälsingegårdens visitkort.
Läs fasaden
- Förstukvisten med snickerier
- Två våningar timmer
- Den målade dörren
04. Arkitekter och byggmästare
- Jonas Wallström (målare)
- Gustaf Reuter (målare)
05. Se den här
- Kristofers, Stene, Järvsö
- Gästgivars, Vallsta
- Jon-Lars och Pallars, Långhed
- Bommars, Letsbo
- Erik-Anders, Asta
- Fågelsjö gammelgård
Källor
- Riksantikvarieämbetet: Sveriges världsarv
- Svenska Wikipedia: "Hälsingegård", "Hälsingegårdar (världsarv)" (bygger bl.a. på Nyström m.fl.: Bondeherrgårdar, Nordic Academic Press 2018)