everyday GRANDEUR
SVEN
Ladda ned
everyday GRANDEUR
SVEN
Appen är gratis

Hitta platserna på kartan, checka in och samla märken.

Ladda ned iApp Store Ladda ned påGoogle Play

IntegritetspolicyAnvändarvillkorKontakt

Byggnadstyp · Ca 1850–1950

Industriarkitektur

Industriminne · Bruksmiljö

Fabriker, bruk och gruvor i tegel och järn. Industrialismens katedraler – byggda för arbete, men med en skönhet som ingen planerade.

Så känner du igen den Hitta den i appen

Stilen i tidenDra för att resa i tiden

  1. ZigguratCa 2200–500 f.Kr.
  2. Antik grekisk arkitekturCa 700–30 f.Kr.
  3. Romersk arkitekturCa 500 f.Kr.–400 e.Kr.
  4. Nabateisk arkitekturCa 300 f.Kr.–106 e.Kr.
  5. Bysantinsk arkitekturCa 330–1453
  6. Morisk arkitektur700-talet–1400-talet i al-Andalus och Nordafrika
  7. Karolingisk arkitekturCa 780–900
  8. Novgorod och PskovCa 1045–1600 i nordvästra Ryssland
  9. Normandisk arkitekturCa 1050–1200
  10. Romansk stilCa 1050–1250
  11. MudéjarCa 1100–1600
  12. GotikCa 1235–1530
  13. TegelgotikCa 1250–1530
  14. SengotikCa 1400–1530
  15. Manuelinsk stilCa 1490–1530
  16. RenässansCa 1520–1650
  17. PalladianismCa 1550–1800
  18. Nederländsk renässansCa 1560–1650
  19. BarockCa 1640–1730
  20. Karolinsk barockCa 1680–1720
  21. Georgiansk arkitektur1714–1830
  22. RokokoCa 1730–1775
  23. NyklassicismCa 1750–1850
  24. Gustaviansk stilCa 1772–1810
  25. Karl Johan-stilCa 1810–1850
  26. Viktoriansk arkitektur1837–1901
  27. NygotikCa 1840–1910
  28. NystilarCa 1840–1900
  29. IndustriarkitekturCa 1850–1950
  30. NyrenässansCa 1850–1900
  31. SchweizerstilCa 1850–1900
  32. Landshövdingehus1875–1945
  33. NybarockCa 1880–1910
  34. Beaux-artsCa 1830–1920
  35. NationalromantikCa 1890–1920
  36. JugendCa 1896–1914
  37. Art décoCa 1910–1940
  38. 1910-talets klassicismCa 1910–1920
  39. Bauhaus1919–1933
  40. Swedish GraceCa 1920–1930
  41. FunktionalismCa 1930–1950
  42. Socialistisk klassicismCa 1933–1955
  43. Folkhemmets modernismCa 1940–1960
  44. BrutalismCa 1950–1975
  45. RekordårenCa 1955–1975
  46. Miljonprogrammet1965–1974
  47. DekonstruktivismFrån 1980-talet
  48. PostmodernismCa 1980–1995
  49. LånghusStenålder–vikingatid
  50. TimmerhusMedeltiden och framåt
  51. HärbreJärnålder–1900-tal
  52. AllmogearkitekturCa 1600–1900
  53. Torp och stugaCa 1700–1900
  54. HälsingegårdCa 1700–1900
  55. KorsvirkeMedeltiden–1800-talet
  56. KåtaFrån förhistorisk tid till i dag
  57. Seldjukisk arkitekturCa 1040–1300
  58. Persisk arkitekturIran
  59. Brittisk kolonialstilCa 1700–1950

01. Industrialiseringen i full gas

Industrin är äldre än fabrikerna. Vid Engelsberg i Västmanland byggs en masugn redan på 1300-talet. På 1600-talet tar Per Larsson Gyllenhöök över och satsar på ny masugn och hammare. Herrgården står klar 1746. Bruket växer till ett femtiotal hus – och läggs ner 1919. Kvar står en hel bruksmiljö.

Sedan flyttar industrin in i städerna.

Norrköping. Motala ström forsar genom centrum, och vattnet har drivit kvarnar sedan medeltiden. Holmens bruk ligger vid strömmen sedan början av 1600-talet. Men det stora lyftet kommer senare: de flesta fabrikerna byggs mellan 1850 och 1920. På 1850-talet uppför Holmens bruk Bomullsspinneriet – då stadens största industribyggnad. Tusentals människor spinner och väver ylle och bomull.

1917 står Strykjärnet klart på en klippa i strömmen. Folke Bensow ritar en textilfabrik i klassicistisk stil.

Formen följer ljuset. Fasaderna är i rött eller gult tegel, med långa rader av stora fönster. Inne bär gjutjärnspelare, och senare betong, upp stora öppna hallar. Över verkstäderna reser sig sågtaket, en rad branta glasade takfall som släpper in jämnt dagsljus. Utsidan får gärna låna drag från tidens stilar – nyrenässans, nygotik eller jugend.

Sedan vänder det. På 1950-talet är textilkrisen ett faktum, och 1970 läggs Norrköpings sista yllefabrik ner. I början av 1970-talet står fabrikerna tomma. Kommunen väljer att bevara i stället för att riva. I dag rymmer de gamla salarna universitet, museer och konserthus – och Strykjärnet blir Arbetets museum.

02. Så känner du igen den

  • 1.Rött eller gult tegel
  • 2.Långa rader av stora, likadana fönster
  • 3.Sågtak – tandat tak – över verkstadshallar
  • 4.Höga skorstenar
  • 5.Gjutjärnspelare och öppna hallar

03. Detaljen som avslöjar

Fönstren. Långa rader av stora, likadana fönster berättar om en tid då dagsljuset var fabrikens viktigaste lampa.

Läs fasaden

  1. Sågtak
  2. Hög skorsten
  3. Rader av stora fönster

04. Arkitekter och byggmästare

  • Folke Bensow (Strykjärnet i Norrköping)

05. Se den här

  • Industrilandskapet, Norrköpingde flesta fabrikerna från 1850–1920
  • Strykjärnet, Norrköping1917, i dag Arbetets museum
  • Engelsbergs bruk, Fagerstavärldsarv sedan 1993
  • Falu gruvavärldsarv sedan 2001

06. I appen

1 plats i stilen i Everyday Grandeur. Tryck på den för att se den på kartan.

07. Förväxlas ofta med

Nystilar. Många fabriker från 1890-talet bär nystilarnas dräkt – torn, gavlar och mönstermurat tegel. Men under fasaden är det en fabrik: stora fönster, öppna hallar och en planlösning byggd för maskiner.

Källor

  • Norrköpings kommun: "Industrilandskapet i Norrköping" (folder 2026)
  • Store norske leksikon: "Folke Bensow"
  • Ekomuseum Bergslagen: "Världsarvet Engelsbergs bruk"
  • Länsstyrelsen Dalarna: "Världsarvet Falun"
  • Getty Art & Architecture Thesaurus: "sawtooth roofs"
  • Riksantikvarieämbetet: Sveriges världsarv

Text: Pontus Bovin · Senast uppdaterad 9 november 2026

Industriarkitektur runt hörnet

Everyday Grandeur är en levande karta över kulturarvet i din vardag. Hitta stilen nära dig, checka in och samla märken – gratis för iPhone och Android.

Ladda ned iApp Store Ladda ned påGoogle Play