SVEN
Appen är gratis

Hitta platserna på kartan, checka in och samla märken.

Samlingsnamn · Ca 1840–1900, kulmen på 1890-talet

Nystilar

Historicism · Historism

Gamla stilar på nytt. Under 1800-talet bygger man gotik, renässans och barock – men med industrins tegel, gjutjärn och helt nya sorters hus. På 1890-talet blandas allt i en fräck, fantasifull stilmix.

Stilen i tidenDra för att resa i tiden

  1. ZigguratCa 2200–500 f.Kr.
  2. Antik grekisk arkitekturCa 700–30 f.Kr.
  3. Romersk arkitekturCa 500 f.Kr.–400 e.Kr.
  4. Nabateisk arkitekturCa 300 f.Kr.–106 e.Kr.
  5. Bysantinsk arkitekturCa 330–1453
  6. Morisk arkitektur700-talet–1400-talet i al-Andalus och Nordafrika
  7. Karolingisk arkitekturCa 780–900
  8. Novgorod och PskovCa 1045–1600 i nordvästra Ryssland
  9. Normandisk arkitekturCa 1050–1200
  10. Romansk stilCa 1050–1250
  11. MudéjarCa 1100–1600
  12. GotikCa 1235–1530
  13. TegelgotikCa 1250–1530
  14. SengotikCa 1400–1530
  15. Manuelinsk stilCa 1490–1530
  16. RenässansCa 1520–1650
  17. PalladianismCa 1550–1800
  18. Nederländsk renässansCa 1560–1650
  19. BarockCa 1640–1730
  20. Karolinsk barockCa 1680–1720
  21. Georgiansk arkitektur1714–1830
  22. RokokoCa 1730–1775
  23. NyklassicismCa 1750–1850
  24. Gustaviansk stilCa 1772–1810
  25. Karl Johan-stilCa 1810–1850
  26. Viktoriansk arkitektur1837–1901
  27. NygotikCa 1840–1910
  28. NystilarCa 1840–1900
  29. IndustriarkitekturCa 1850–1950
  30. NyrenässansCa 1850–1900
  31. SchweizerstilCa 1850–1900
  32. Landshövdingehus1875–1945
  33. NybarockCa 1880–1910
  34. Beaux-artsCa 1830–1920
  35. NationalromantikCa 1890–1920
  36. JugendCa 1896–1914
  37. Art décoCa 1910–1940
  38. 1910-talets klassicismCa 1910–1920
  39. Bauhaus1919–1933
  40. Swedish GraceCa 1920–1930
  41. FunktionalismCa 1930–1950
  42. Socialistisk klassicismCa 1933–1955
  43. Folkhemmets modernismCa 1940–1960
  44. BrutalismCa 1950–1975
  45. RekordårenCa 1955–1975
  46. Miljonprogrammet1965–1974
  47. DekonstruktivismFrån 1980-talet
  48. PostmodernismCa 1980–1995
  49. LånghusStenålder–vikingatid
  50. TimmerhusMedeltiden och framåt
  51. HärbreJärnålder–1900-tal
  52. AllmogearkitekturCa 1600–1900
  53. Torp och stugaCa 1700–1900
  54. HälsingegårdCa 1700–1900
  55. KorsvirkeMedeltiden–1800-talet
  56. KåtaFrån förhistorisk tid till i dag
  57. Seldjukisk arkitekturCa 1040–1300
  58. Persisk arkitekturIran
  59. Brittisk kolonialstilCa 1700–1950

01. En stil för varje hus

1800-talet har ingen egen stil. I stället väljer arkitekterna bland historiens stilar, efter vad byggnaden ska berätta. Samlingsnamnet är historicism – och för 1890-talets arkitektur blir "nystilar" det samlande namnet.

Valet följer en logik. Kyrkor byggs gärna i nygotik, som förknippas med medeltidens fromhet. Museer, banker och bostadshus får nyrenässans, som står för bildning och borgerlig välmåga. Teatrar och riksdagshus klär sig i nybarock, och salonger och kaféer inreds i nyrokoko. Kyrkor kan också byggas i nyromansk stil, med rundbågar och tvillingtorn.

Sedan kommer 1890-talet, och en ny tid bryter in på allvar. Högkonjunkturen gör Stockholm till en europeisk storstad: raka esplanader med trädrader, bankpalats i natursten och hörnhus med torn som syns på långt håll. 1874 års byggnadsstadga styr husens höjd efter gatans bredd, och arkitekter som Isak Gustaf Clason, Erik Josephson, Ludvig Peterson och Johan Laurentz ritar kvarter efter kvarter. Elektriciteten kommer in i trapphusen – Stockholms första elverk tas i drift 1892 – och i slutet av decenniet monteras de första hissarna i de finare husen.

Samtidigt sker en vändning i synen på arkitektur. 1880-talets putsade, strängt symmetriska fasader ses nu som oäkta och överlastade. Materialen ska vara ärliga och tåla det svenska klimatet: natursten, rött tegel och puts som får vara puts. Gotik, renässans och barock blandas fritt, men varje hus ska vara unikt. Fasaden bryts upp – fönstren grupperas efter rummen bakom, porten flyttas ut ur mitten, och för första gången ägnar arkitekterna lika mycket omsorg åt planlösningen som åt fasaden.

Vägröjaren står på Strandvägen. Isak Gustaf Clasons Bünsowska hus från slutet av 1880-talet hämtar sin inspiration från 1500-talsslotten i Loiredalen – och bryter mönstret. Fönstren grupperas efter rummen bakom. Torn och gavlar ger ett livligt taklandskap. Teglet och stenen får synas.

Sedan blickar arkitekterna västerut. Världsutställningen i Chicago 1893 och H. H. Richardsons kraftfulla stenmurar lockar, och Ferdinand Boberg tar med sig intrycken hem: brandstationen i Gävle, och Stockholms elverk – där portalen ramas in av en fris av huggna glödlampor. Samma år, 1893, dömer Carl Westman i Dagens Nyheter ut hela stilarkitekturen som en maskerad i lånade kläder. Kritiken gror. Den ska bli nationalromantiken.

Nystilarnas hus blir själva ryggraden i de stenstäder som växer fram med industrialiseringen. Runt 1900 vänder sig jugend och nationalromantik mot alltihop – och letar efter egna former.

02. Så känner du igen den

  • 1.Asymmetriska fasader med fönster grupperade efter rummen bakom
  • 2.Livlig taksilhuett: runda hörntorn med kupol och spira, toureller och frontespiser som bryter takfoten
  • 3.Rött fasadtegel mot ljus natursten – hörnkedjor, fönsteromfattningar och valv med betonad slutsten
  • 4.Fasaden delad i tre av horisontella lister: sockel, ett rikt mittparti och en enklare översta våning
  • 5.Sockel i en eller två våningars höjd, i sandsten, kalksten eller rusticerad puts
  • 6.Rundbågefris under takfoten, mönstermurning i olika tegelfärger och formtegel
  • 7.Svartmålade ankarslutar och smidesbalkonger på utvalda ställen
  • 8.Höga portaler i två våningar med pardörrar i fernissat trä – i gotikens, renässansens eller barockens formspråk

03. Detaljen som avslöjar

Fönstret och årtalet. Det typiska 1890-talsfönstret har två höga rutor under en fast tvärpost och en liggande hel ruta ovanför. Och titta efter byggnadsåret på fasaden – det anger när huset stod klart; bygglovsritningarna är oftast två år äldre.

Läs fasaden

  1. Asymmetrisk silhuett
  2. Torn med spira
  3. Tornhuv
  4. Rundbågiga fönster

04. Arkitekter och byggmästare

  • Fredrik Wilhelm Scholander
  • Johan Fredrik Åbom
  • Helgo Zettervall
  • Isak Gustaf Clason
  • Erik Josephson
  • Ludvig Peterson
  • Johan Laurentz
  • Axel Anderberg

05. Se den här

  • Nationalmuseum, Stockholmnyrenässans, invigt 1866
  • Hagakyrkan, Göteborgnygotik, 1859
  • Kungliga Operan, Stockholmnybarock, invigd 1898
  • Stenstaden, Sundsvallbyggd efter branden 1888
  • Nedre Östermalm, Stockholm1890-talets hyreshus i tegel, sten och puts
  • Bünsowska huset, Strandvägen, StockholmIsak Gustaf Clason, sent 1880-tal
  • Rosenbad, StockholmFerdinand Boberg

06. I appen

7 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.

07. Förväxlas ofta med

Originalstilarna. En byggnad i "renässans" eller "gotik" från efter 1840 är en nystil. Titta på byggåret – och på detaljer som är för perfekta för att vara gjorda för hand. Nyrenässans. 1880-talets nyrenässans är oftast putsad och strängt symmetrisk; 1890-talets nystilar är asymmetriska och visar sitt tegel och sin sten.

Källor

  • Cecilia Björk & Laila Reppen: Tidstypiskt – arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880–1980 (Svensk byggtjänst, 2016)
  • Svenska kyrkan, Folkungabygdens församling: "Stilar och epoker"
  • Olle Svedberg: Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet (Arkitektur förlag, 2001)
  • lex.dk (Den Store Danske): "Sverige – arkitektur – 1850 til i dag"
  • Pontus Bovin: Bakom fasaden – ankarslutens gömda konstruktion och syfte (Uppsala universitet, Campus Gotland, 2024), med Bo Molander: Järn i gamla byggnader (1985)
  • Svenska Wikipedia: "Nyrenässans", "Nygotik", "Kungliga Operan"
  • Eva Eriksson: "Arkitekturen i Stockholm kring sekelskiftet 1900 – form, idéer och influenser", i Heikki Ranta (red.): Internationellt, nationellt, lokalt (Länsstyrelsen Gotlands län, 2005)

Nystilar runt hörnet

Everyday Grandeur är en levande karta över kulturarvet i din vardag. Hitta stilen nära dig, checka in och samla märken – gratis för iPhone och Android.