01. En stil för varje hus
1800-talet har ingen egen stil. I stället väljer arkitekterna bland historiens stilar, efter vad byggnaden ska berätta. Samlingsnamnet är historicism – och för 1890-talets arkitektur blir "nystilar" det samlande namnet.
Valet följer en logik. Kyrkor byggs gärna i nygotik, som förknippas med medeltidens fromhet. Museer, banker och bostadshus får nyrenässans, som står för bildning och borgerlig välmåga. Teatrar och riksdagshus klär sig i nybarock, och salonger och kaféer inreds i nyrokoko. Kyrkor kan också byggas i nyromansk stil, med rundbågar och tvillingtorn.
Sedan kommer 1890-talet, och en ny tid bryter in på allvar. Högkonjunkturen gör Stockholm till en europeisk storstad: raka esplanader med trädrader, bankpalats i natursten och hörnhus med torn som syns på långt håll. 1874 års byggnadsstadga styr husens höjd efter gatans bredd, och arkitekter som Isak Gustaf Clason, Erik Josephson, Ludvig Peterson och Johan Laurentz ritar kvarter efter kvarter. Elektriciteten kommer in i trapphusen – Stockholms första elverk tas i drift 1892 – och i slutet av decenniet monteras de första hissarna i de finare husen.
Samtidigt sker en vändning i synen på arkitektur. 1880-talets putsade, strängt symmetriska fasader ses nu som oäkta och överlastade. Materialen ska vara ärliga och tåla det svenska klimatet: natursten, rött tegel och puts som får vara puts. Gotik, renässans och barock blandas fritt, men varje hus ska vara unikt. Fasaden bryts upp – fönstren grupperas efter rummen bakom, porten flyttas ut ur mitten, och för första gången ägnar arkitekterna lika mycket omsorg åt planlösningen som åt fasaden.
Vägröjaren står på Strandvägen. Isak Gustaf Clasons Bünsowska hus från slutet av 1880-talet hämtar sin inspiration från 1500-talsslotten i Loiredalen – och bryter mönstret. Fönstren grupperas efter rummen bakom. Torn och gavlar ger ett livligt taklandskap. Teglet och stenen får synas.
Sedan blickar arkitekterna västerut. Världsutställningen i Chicago 1893 och H. H. Richardsons kraftfulla stenmurar lockar, och Ferdinand Boberg tar med sig intrycken hem: brandstationen i Gävle, och Stockholms elverk – där portalen ramas in av en fris av huggna glödlampor. Samma år, 1893, dömer Carl Westman i Dagens Nyheter ut hela stilarkitekturen som en maskerad i lånade kläder. Kritiken gror. Den ska bli nationalromantiken.
Nystilarnas hus blir själva ryggraden i de stenstäder som växer fram med industrialiseringen. Runt 1900 vänder sig jugend och nationalromantik mot alltihop – och letar efter egna former.
02. Så känner du igen den
- 1.Asymmetriska fasader med fönster grupperade efter rummen bakom
- 2.Livlig taksilhuett: runda hörntorn med kupol och spira, toureller och frontespiser som bryter takfoten
- 3.Rött fasadtegel mot ljus natursten – hörnkedjor, fönsteromfattningar och valv med betonad slutsten
- 4.Fasaden delad i tre av horisontella lister: sockel, ett rikt mittparti och en enklare översta våning
- 5.Sockel i en eller två våningars höjd, i sandsten, kalksten eller rusticerad puts
- 6.Rundbågefris under takfoten, mönstermurning i olika tegelfärger och formtegel
- 7.Svartmålade ankarslutar och smidesbalkonger på utvalda ställen
- 8.Höga portaler i två våningar med pardörrar i fernissat trä – i gotikens, renässansens eller barockens formspråk
03. Detaljen som avslöjar
Fönstret och årtalet. Det typiska 1890-talsfönstret har två höga rutor under en fast tvärpost och en liggande hel ruta ovanför. Och titta efter byggnadsåret på fasaden – det anger när huset stod klart; bygglovsritningarna är oftast två år äldre.
Läs fasaden
- Asymmetrisk silhuett
- Torn med spira
- Tornhuv
- Rundbågiga fönster
04. Arkitekter och byggmästare
- Fredrik Wilhelm Scholander
- Johan Fredrik Åbom
- Helgo Zettervall
- Isak Gustaf Clason
- Erik Josephson
- Ludvig Peterson
- Johan Laurentz
- Axel Anderberg
05. Se den här
- Nationalmuseum, Stockholmnyrenässans, invigt 1866
- Hagakyrkan, Göteborgnygotik, 1859
- Kungliga Operan, Stockholmnybarock, invigd 1898
- Stenstaden, Sundsvallbyggd efter branden 1888
- Nedre Östermalm, Stockholm1890-talets hyreshus i tegel, sten och puts
- Bünsowska huset, Strandvägen, StockholmIsak Gustaf Clason, sent 1880-tal
- Rosenbad, StockholmFerdinand Boberg
06. I appen
7 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.
Engelbrektsgatan 13Göteborg · 1891Foto: @Pontus
Pottenmakersstraat 23Brugge · 1897Foto: @Pontus
Kungsholmsgatan 44-54Stockholm · 1899 · Folke ZettervallFoto: @Pontus
Dům U svantého JiríPrague 1 · 1906 · Jirí JustichFoto: @Pontus
Narvavägen 8Stockholm · 1906 · Hagström & EkmanFoto: @Pontus- Pasaje Gutiérrez Valladolid · 1886 · Jerónimo Ortiz de UrbinaTillagd av: @aleserre
- Storgatan 35Göteborg · 1899Tillagd av: @Pontus
07. Förväxlas ofta med
Originalstilarna. En byggnad i "renässans" eller "gotik" från efter 1840 är en nystil. Titta på byggåret – och på detaljer som är för perfekta för att vara gjorda för hand. Nyrenässans. 1880-talets nyrenässans är oftast putsad och strängt symmetrisk; 1890-talets nystilar är asymmetriska och visar sitt tegel och sin sten.
Källor
- Cecilia Björk & Laila Reppen: Tidstypiskt – arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880–1980 (Svensk byggtjänst, 2016)
- Svenska kyrkan, Folkungabygdens församling: "Stilar och epoker"
- Olle Svedberg: Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet (Arkitektur förlag, 2001)
- lex.dk (Den Store Danske): "Sverige – arkitektur – 1850 til i dag"
- Pontus Bovin: Bakom fasaden – ankarslutens gömda konstruktion och syfte (Uppsala universitet, Campus Gotland, 2024), med Bo Molander: Järn i gamla byggnader (1985)
- Svenska Wikipedia: "Nyrenässans", "Nygotik", "Kungliga Operan"
- Eva Eriksson: "Arkitekturen i Stockholm kring sekelskiftet 1900 – form, idéer och influenser", i Heikki Ranta (red.): Internationellt, nationellt, lokalt (Länsstyrelsen Gotlands län, 2005)