01. Palats åt borgarna
Nyrenässansen är den dominerande fasadstilen för det som byggs mellan 1850 och 1900. Den introduceras i Sverige av Johan Fredrik Åbom och Fredrik Wilhelm Scholander. Nationalmuseum i Stockholm, ritat av tysken Friedrich August Stüler och invigt 1866, är ett tidigt monumentalt exempel.
De första husen är italieninspirerade, med ljusa och rikt dekorerade putsfasader. Från 1880-talet tar synligt tegel och natursten över, i tysk och fransk nyrenässans eller i den "nordiska" varianten med 1600-talets slott som förebild. Nordiska museet, byggt 1888–1907, ska se ut som ett nordiskt renässansslott.
Stilen präglar stenstäderna som växer fram under industrialiseringen. Efter branden 1888 får Sundsvall bara bygga i sten i centrum, och stenstaden blir ett av landets mest sammanhållna nyrenässansområden. Även Göteborgs landshövdingehus klär sig i nyrenässans under 1880-talet – med kvaderputsad bottenvåning och frontoner över fönstren.
Stockholm är 1880-talets stora byggarbetsplats. Staden ska bli en europeisk huvudstad, och Lindhagenplanen från 1866 ritar upp vägen dit: rutnät, raka gator och trädplanterade esplanader. Åsar sprängs bort. Kvarter växer fram.
1874 års byggnadsstadga sätter ramarna – husets höjd följer gatans bredd. Vid en arton meter bred gata får huset bli 19,5 meter, fem våningar. Byggmästarna bygger kvarter efter kvarter på Östermalm och i Vasastaden, ofta efter mönsterböcker och ritningar som ingen signerar. Ett hus tar tre år. Allt görs för hand.
Fasaden berättar i tre akter. Nederst en rusticerad kvadermur i puts. I mitten de finaste våningarna, klädda i pilastrar, frontoner och kornischer – våning tre är alltid rikast. Överst en lägre, enklare våning. Allt putsas i stenimiterande gråvitt eller svagt gulbeige, och ornamenten gjuts i gips, cement eller terrakotta. Ju rikare dekor, desto finare hyresgäster.
När 1890-talet kommer ses 1880-talets putsade, strängt symmetriska fasader som oäkta och överlastade. Stilen glider över i nystilarnas friare blandning, med synligt tegel, natursten och asymmetriska fasader.
02. Så känner du igen den
- 1.Palatsliknande, symmetriska fasader
- 2.Kraftig sockelvåning, ofta kvaderputsad eller rusticerad
- 3.Markerade mitt- eller sidopartier
- 4.Hörntorn med spiror och tornhuvar
- 5.Frontoner över fönstren, pilastrar och gjutjärnsdekor på taket
- 6.Fasaden delad i tre av gördelgesimser: rusticerad nederdel, rik mitt och en enkel översta våning
- 7.Stenimiterande puts i gråvitt eller svagt gulbeige
- 8.Likadana fönster med fast mitt- och tvärpost, höga nedre och mindre övre rutor
- 9.Avfasade eller rundade hörn mot gatukorsningen
03. Detaljen som avslöjar
Frontonerna. Små trekantiga eller rundade "tak" över fönstren, och en bottenvåning med tydliga fogar som efterliknar huggen sten, är nyrenässansens signatur.
Läs fasaden
- Kraftig takgesims
- Frontoner över fönstren
- Gördelgesims
- Rundbågiga fönster i bottenvåningen
04. Arkitekter och byggmästare
- Fredrik Wilhelm Scholander
- Johan Fredrik Åbom
- Friedrich August Stüler
- Isak Gustaf Clason
- Magnus Isæus
05. Se den här
- Nationalmuseum, Stockholminvigt 1866
- Nordiska museet, Stockholm1888–1907
- Stenstaden, Sundsvallbyggd efter branden 1888
- Norrlands nation, Uppsala1888–1889
- Östermalm och Vasastaden, Stockholm1880-talets hyreshus
06. I appen
2 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.
07. Förväxlas ofta med
Jugend. Hus från 1880–90-talen kallas ofta slarvigt "sekelskifteshus". Nyrenässansen är symmetrisk och bygger på klassiska förebilder; jugend är asymmetrisk, mjuk och hämtar sina ornament från naturen.
Källor
- Olle Svedberg: Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet (Arkitektur förlag, 2001)
- lex.dk (Den Store Danske): "Sverige – arkitektur – 1850 til i dag"
- Cecilia Björk & Laila Reppen: Tidstypiskt – arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880–1980 (Svensk byggtjänst, 2016)
- Svenska Wikipedia: "Nyrenässans", "Nordiska museet", "Stenstaden, Sundsvall"
Gymnázium Jana Nerudy
Kammakargatan 12