01. På jakt efter det svenska
Kring sekelskiftet 1900 söker konstnärer, författare och arkitekter i hela Norden efter en nationell identitet. I arkitekturen betyder det att man vänder de internationella lånestilarna ryggen och letar förebilder på hemmaplan: Vasatidens slott, stormaktstidens barock, medeltidens kyrkor och allmogens timmerhus. I Skåne och södra Sverige hämtas inspirationen även från skånska och danska borgar och från hansestädernas sengotik.
Materialen ska synas och vara ärliga – handslaget tegel, natursten, trä och koppar. Hantverket sätts högt, och planerna får gärna vara asymmetriska. Konstkritikern August Brunius föreslår till och med namnet "nationalrealism".
Rötterna finns i England. Arts and Crafts-rörelsen, John Ruskin och William Morris predikar ärligt hantverk och lokala material – och svenska arkitekter lyssnar. Redan 1893 dömer Carl Westman i Dagens Nyheter ut tidens stilarkitektur som en maskerad i lånade kläder. Tretton år senare visar han alternativet. Läkarsällskapets hus i Stockholm, klart 1906: handslaget rött tegel, vitspröjsade fönster, en ljus naturstenssockel och ett litet burspråk över porten. Ingen lånad stil. Muren, porten, fönstren och takteglet bär uttrycket själva.
Ordet nationalromantik finns inte då. Det myntas i efterhand, av Johnny Roswall, och är omstritt än idag. Var det ens romantiskt? Rörelsen sökte skönheten i material, konstruktion och funktion – därför har både nationalrealism och materialrealism föreslagits i stället.
Sedan kommer kriget. Under 1910-talets oroliga år slår idealen igenom på bred front. P-O Hallman planerar Lärkstaden, Eriksbergsområdet och Högalid med svängda gator och små torg, efter förebild i medeltidens städer. SKB:s första hus står klara 1917 i kvarteren Motorn och Vingen. Fasaderna blir tunga och slutna: mörkt, hårdbränt tegel i kryssförband, mönstermurning, murade valv över fönstren och kantiga burspråk. Porten är påfallande liten – men omgiven av en kraftig omfattning i huggen natursten. Andra hus putsas med ädelputs där glimmer blandats i, och hela fasaden glittrar i solen.
Huvudverket är Stockholms stadshus, ritat av Ragnar Östberg och invigt på midsommarafton 1923, byggt av nästan åtta miljoner tegelstenar. Runt det står Carl Westmans Rådhus i Stockholm (1911–1915), Lars Israel Wahlmans Engelbrektskyrka (invigd 1914) och Gustaf Wickmans Kiruna kyrka (1909–1912). Även Göteborgs landshövdingehus får nationalromantisk dräkt på 1910-talet: mörkbruna fasader, stora spröjsade fönster, oxögon och karnaper – medeltidens försvarsverk, nu bara som dekor. Under 1910-talet tar en stramare klassicism över, och stadshuset står redan med en fot i den.
02. Så känner du igen den
- 1.Mörkt, handslaget tegel och råhuggen granit
- 2.Tjärat eller falurött trä med vita, bruna eller gröna snickerier
- 3.Branta, brutna tak med takkupor
- 4.Småspröjsade fönster
- 5.Asymmetriska planer och tunga, sammanhållna volymer
- 6.Förebilder i Vasaslott, medeltida kyrkor och allmogens hus
- 7.Tegel i kryssförband med mönstermurning och blinderingar
- 8.En liten, asymmetriskt placerad port i en kraftig omfattning av huggen natursten
- 9.Ädelputs med inblandad glimmer som glittrar i solen
03. Detaljen som avslöjar
Färgen och spröjsen. Mörka, nästan svarta eller rödbruna fasader, små rutor i fönstren och karnaper eller oxögon i gavlarna – då är du i 1910-talet.
Läs fasaden
- Torn med brant spira
- Smala gluggar i tornet
- Brant tak
- Små, rundbågiga fönster
- Liten port i kraftig omfattning
04. Arkitekter och byggmästare
- Ragnar Östberg
- Carl Westman
- Lars Israel Wahlman
- Gustaf Wickman
- Fredrik Lilljekvist
- Agi Lindegren
- Sigfrid Ericson
05. Se den här
- Stockholms stadshusinvigt 23 juni 1923
- Rådhuset, Stockholm1911–1915
- Engelbrektskyrkan, Stockholminvigd 1914, med Skandinaviens högsta kyrkvalv, 32 meter
- Kiruna kyrka1909–1912
- Masthuggskyrkan, Göteborg1911–1914
- Röhsska museet, Göteborg
- Biologiska museet, Djurgården, Stockholm1893
- Läkarsällskapets hus, StockholmCarl Westman, 1906
- Lärkstaden, StockholmP-O Hallmans stadsplan, 1910-talet
06. I appen
10 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.
Tegelbruksvägen 40Stockholm · 1910 · Hagstrand och LindbergFoto: @Pontus
Tyrgatan 5Stockholm · 1910 · Erik JosephsonFoto: @Pontus
Engelbrektsplan 1Stockholm · 1912 · Axel BrunskogFoto: @Pontus
Karlbergsvägen 44Stockholm · 1912 · Folke ZettervallFoto: @Pontus
Sankt Eriksgatan 15Stockholm · 1912 · Hagström & EkmanFoto: @Pontus
Grevgatan 69Stockholm · 1913 · Ivar EngströmFoto: @Pontus
Östermalmsgatan 97Stockholm · 1913 · Victor BodinFoto: @Pontus
Östermalmsgatan 18Stockholm · 1917 · Ivar EngströmFoto: @Pontus
Vattentornet i VisbyVisby · 1925Foto: @Pontus- Qüllə Küçəsi 16Bakı · 1890Tillagd av: @PrussianPerson
07. Förväxlas ofta med
Jugend. Jugend är ljus, mjuk och internationell; nationalromantiken är mörk, tung och vill vara svensk. Swedish Grace. Stadshusets lugna, klassiska drag pekar redan fram mot 1920-talet.
Källor
- Nationalencyklopedin (ne.se)
- lex.dk (Den Store Danske): "Sverige – arkitektur – 1850 til i dag"
- Olle Svedberg: Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet (Arkitektur förlag, 2001)
- Pontus Bovin: Landshövdingehusets bebyggelsehistoria (Uppsala universitet, Campus Gotland, 2023)
- Cecilia Björk & Laila Reppen: Tidstypiskt – arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880–1980 (Svensk byggtjänst, 2016)
- Svenska Wikipedia: "Nationalromantik", "Stockholms stadshus", "Engelbrektskyrkan"
- Eva Eriksson: "Arkitekturen i Stockholm kring sekelskiftet 1900 – form, idéer och influenser", i Heikki Ranta (red.): Internationellt, nationellt, lokalt (Länsstyrelsen Gotlands län, 2005)