SVEN
Appen är gratis

Hitta platserna på kartan, checka in och samla märken.

Arkitekturstil · Ca 1890–1920

Nationalromantik

Nationalromantisk stil · Nationalrealism

Mörkt tegel, råhuggen granit, tjärat trä och falurött. Kring sekelskiftet 1900 vill arkitekterna bygga något som känns svenskt – på riktigt.

Stilen i tidenDra för att resa i tiden

  1. ZigguratCa 2200–500 f.Kr.
  2. Antik grekisk arkitekturCa 700–30 f.Kr.
  3. Romersk arkitekturCa 500 f.Kr.–400 e.Kr.
  4. Nabateisk arkitekturCa 300 f.Kr.–106 e.Kr.
  5. Bysantinsk arkitekturCa 330–1453
  6. Morisk arkitektur700-talet–1400-talet i al-Andalus och Nordafrika
  7. Karolingisk arkitekturCa 780–900
  8. Novgorod och PskovCa 1045–1600 i nordvästra Ryssland
  9. Normandisk arkitekturCa 1050–1200
  10. Romansk stilCa 1050–1250
  11. MudéjarCa 1100–1600
  12. GotikCa 1235–1530
  13. TegelgotikCa 1250–1530
  14. SengotikCa 1400–1530
  15. Manuelinsk stilCa 1490–1530
  16. RenässansCa 1520–1650
  17. PalladianismCa 1550–1800
  18. Nederländsk renässansCa 1560–1650
  19. BarockCa 1640–1730
  20. Karolinsk barockCa 1680–1720
  21. Georgiansk arkitektur1714–1830
  22. RokokoCa 1730–1775
  23. NyklassicismCa 1750–1850
  24. Gustaviansk stilCa 1772–1810
  25. Karl Johan-stilCa 1810–1850
  26. Viktoriansk arkitektur1837–1901
  27. NygotikCa 1840–1910
  28. NystilarCa 1840–1900
  29. IndustriarkitekturCa 1850–1950
  30. NyrenässansCa 1850–1900
  31. SchweizerstilCa 1850–1900
  32. Landshövdingehus1875–1945
  33. NybarockCa 1880–1910
  34. Beaux-artsCa 1830–1920
  35. NationalromantikCa 1890–1920
  36. JugendCa 1896–1914
  37. Art décoCa 1910–1940
  38. 1910-talets klassicismCa 1910–1920
  39. Bauhaus1919–1933
  40. Swedish GraceCa 1920–1930
  41. FunktionalismCa 1930–1950
  42. Socialistisk klassicismCa 1933–1955
  43. Folkhemmets modernismCa 1940–1960
  44. BrutalismCa 1950–1975
  45. RekordårenCa 1955–1975
  46. Miljonprogrammet1965–1974
  47. DekonstruktivismFrån 1980-talet
  48. PostmodernismCa 1980–1995
  49. LånghusStenålder–vikingatid
  50. TimmerhusMedeltiden och framåt
  51. HärbreJärnålder–1900-tal
  52. AllmogearkitekturCa 1600–1900
  53. Torp och stugaCa 1700–1900
  54. HälsingegårdCa 1700–1900
  55. KorsvirkeMedeltiden–1800-talet
  56. KåtaFrån förhistorisk tid till i dag
  57. Seldjukisk arkitekturCa 1040–1300
  58. Persisk arkitekturIran
  59. Brittisk kolonialstilCa 1700–1950

01. På jakt efter det svenska

Kring sekelskiftet 1900 söker konstnärer, författare och arkitekter i hela Norden efter en nationell identitet. I arkitekturen betyder det att man vänder de internationella lånestilarna ryggen och letar förebilder på hemmaplan: Vasatidens slott, stormaktstidens barock, medeltidens kyrkor och allmogens timmerhus. I Skåne och södra Sverige hämtas inspirationen även från skånska och danska borgar och från hansestädernas sengotik.

Materialen ska synas och vara ärliga – handslaget tegel, natursten, trä och koppar. Hantverket sätts högt, och planerna får gärna vara asymmetriska. Konstkritikern August Brunius föreslår till och med namnet "nationalrealism".

Rötterna finns i England. Arts and Crafts-rörelsen, John Ruskin och William Morris predikar ärligt hantverk och lokala material – och svenska arkitekter lyssnar. Redan 1893 dömer Carl Westman i Dagens Nyheter ut tidens stilarkitektur som en maskerad i lånade kläder. Tretton år senare visar han alternativet. Läkarsällskapets hus i Stockholm, klart 1906: handslaget rött tegel, vitspröjsade fönster, en ljus naturstenssockel och ett litet burspråk över porten. Ingen lånad stil. Muren, porten, fönstren och takteglet bär uttrycket själva.

Ordet nationalromantik finns inte då. Det myntas i efterhand, av Johnny Roswall, och är omstritt än idag. Var det ens romantiskt? Rörelsen sökte skönheten i material, konstruktion och funktion – därför har både nationalrealism och materialrealism föreslagits i stället.

Sedan kommer kriget. Under 1910-talets oroliga år slår idealen igenom på bred front. P-O Hallman planerar Lärkstaden, Eriksbergsområdet och Högalid med svängda gator och små torg, efter förebild i medeltidens städer. SKB:s första hus står klara 1917 i kvarteren Motorn och Vingen. Fasaderna blir tunga och slutna: mörkt, hårdbränt tegel i kryssförband, mönstermurning, murade valv över fönstren och kantiga burspråk. Porten är påfallande liten – men omgiven av en kraftig omfattning i huggen natursten. Andra hus putsas med ädelputs där glimmer blandats i, och hela fasaden glittrar i solen.

Huvudverket är Stockholms stadshus, ritat av Ragnar Östberg och invigt på midsommarafton 1923, byggt av nästan åtta miljoner tegelstenar. Runt det står Carl Westmans Rådhus i Stockholm (1911–1915), Lars Israel Wahlmans Engelbrektskyrka (invigd 1914) och Gustaf Wickmans Kiruna kyrka (1909–1912). Även Göteborgs landshövdingehus får nationalromantisk dräkt på 1910-talet: mörkbruna fasader, stora spröjsade fönster, oxögon och karnaper – medeltidens försvarsverk, nu bara som dekor. Under 1910-talet tar en stramare klassicism över, och stadshuset står redan med en fot i den.

02. Så känner du igen den

  • 1.Mörkt, handslaget tegel och råhuggen granit
  • 2.Tjärat eller falurött trä med vita, bruna eller gröna snickerier
  • 3.Branta, brutna tak med takkupor
  • 4.Småspröjsade fönster
  • 5.Asymmetriska planer och tunga, sammanhållna volymer
  • 6.Förebilder i Vasaslott, medeltida kyrkor och allmogens hus
  • 7.Tegel i kryssförband med mönstermurning och blinderingar
  • 8.En liten, asymmetriskt placerad port i en kraftig omfattning av huggen natursten
  • 9.Ädelputs med inblandad glimmer som glittrar i solen

03. Detaljen som avslöjar

Färgen och spröjsen. Mörka, nästan svarta eller rödbruna fasader, små rutor i fönstren och karnaper eller oxögon i gavlarna – då är du i 1910-talet.

Läs fasaden

  1. Torn med brant spira
  2. Smala gluggar i tornet
  3. Brant tak
  4. Små, rundbågiga fönster
  5. Liten port i kraftig omfattning

04. Arkitekter och byggmästare

  • Ragnar Östberg
  • Carl Westman
  • Lars Israel Wahlman
  • Gustaf Wickman
  • Fredrik Lilljekvist
  • Agi Lindegren
  • Sigfrid Ericson

05. Se den här

  • Stockholms stadshusinvigt 23 juni 1923
  • Rådhuset, Stockholm1911–1915
  • Engelbrektskyrkan, Stockholminvigd 1914, med Skandinaviens högsta kyrkvalv, 32 meter
  • Kiruna kyrka1909–1912
  • Masthuggskyrkan, Göteborg1911–1914
  • Röhsska museet, Göteborg
  • Biologiska museet, Djurgården, Stockholm1893
  • Läkarsällskapets hus, StockholmCarl Westman, 1906
  • Lärkstaden, StockholmP-O Hallmans stadsplan, 1910-talet

06. I appen

10 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.

07. Förväxlas ofta med

Jugend. Jugend är ljus, mjuk och internationell; nationalromantiken är mörk, tung och vill vara svensk. Swedish Grace. Stadshusets lugna, klassiska drag pekar redan fram mot 1920-talet.

Källor

  • Nationalencyklopedin (ne.se)
  • lex.dk (Den Store Danske): "Sverige – arkitektur – 1850 til i dag"
  • Olle Svedberg: Arkitekternas århundrade – Europas arkitektur 1800-talet (Arkitektur förlag, 2001)
  • Pontus Bovin: Landshövdingehusets bebyggelsehistoria (Uppsala universitet, Campus Gotland, 2023)
  • Cecilia Björk & Laila Reppen: Tidstypiskt – arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880–1980 (Svensk byggtjänst, 2016)
  • Svenska Wikipedia: "Nationalromantik", "Stockholms stadshus", "Engelbrektskyrkan"
  • Eva Eriksson: "Arkitekturen i Stockholm kring sekelskiftet 1900 – form, idéer och influenser", i Heikki Ranta (red.): Internationellt, nationellt, lokalt (Länsstyrelsen Gotlands län, 2005)

Nationalromantik runt hörnet

Everyday Grandeur är en levande karta över kulturarvet i din vardag. Hitta stilen nära dig, checka in och samla märken – gratis för iPhone och Android.