01. Tillbaka till antiken
Stilen har fått sitt namn efter Gustav III, kung 1771–1792. Den är den svenska varianten av nyklassicismen, som vänder rokokons svängda former ryggen och söker sig tillbaka till antikens ordning.
Man brukar dela den i två faser. Den höggustavianska, ungefär 1772–1785, motsvarar den franska Louis seize-stilen och har kvar en del av rokokons elegans. Den sengustavianska, ungefär 1785–1810, är stramare – släta ytor och återhållsam dekor.
I arkitekturen syns stilen i ljusa, symmetriska fasader med klassiska detaljer. Gustav III:s paviljong i Hagaparken, ritad av Olof Tempelman med inredning av Louis Masreliez, är ett praktexempel. Många landsortskyrkor får också gustaviansk inredning.
02. Så känner du igen den
- 1.Raka linjer och sträng symmetri
- 2.Antika motiv: urnor, lagerkransar, girlanger, pärlstav och äggstav
- 3.Ljusa, svala färger – vitt, grått och pärlgrått
- 4.Raka, räfflade möbelben i stället för svängda
- 5.Släta, ljusa fasader med klassiska detaljer
03. Detaljen som avslöjar
Benen. Raka, räfflade ben på möbler och raka linjer i snickerierna – där rokokon svängde går den gustavianska stilen rakt.
Läs fasaden
04. Arkitekter och byggmästare
- Carl Fredric Adelcrantz
- Erik Palmstedt
- Olof Tempelman
- Louis Jean Desprez
05. Se den här
- Gustav III:s paviljong, Hagaparken, Solna
- Kyrkinteriörer från 1780-talet runt om i landet
06. Förväxlas ofta med
Karl Johan-stil. Efterföljaren är tyngre, mörkare och mer dekorerad – med mahogny, förgyllning och egyptiska motiv.
Källor
- Svenska kyrkan, Folkungabygdens församling: "Stilar och epoker"
- Svenska Wikipedia: "Gustaviansk stil"