01. Lärd i Paris
Namnet kommer från École des Beaux-Arts i Paris, där arkitekter från hela världen utbildas under 1800-talet. Där lär man sig att rita stort: symmetriskt, med en tydlig huvudaxel, en hierarki av praktfulla rum och fasader som hämtar från fransk klassicism, renässans och barock – men med järn, glas och senare stål bakom stenen.
Stilen når sin höjdpunkt under Andra kejsardömet och Tredje republiken. Charles Garniers opera i Paris, Palais Garnier, byggs 1860–1875, och till världsutställningen 1900 reser sig Grand Palais och Charles Giraults Petit Palais.
Amerikanska arkitekter som studerat i Paris tar stilen hem. Världsutställningen i Chicago 1893, "den vita staden", väcker City Beautiful-rörelsen, som vill göra amerikanska städer monumentala med parker, axlar och offentliga palats. New York Public Library står klart 1911 och Grand Central Terminal 1913.
Med modernismen faller stilen ur modet efter första världskriget – men skolan i Paris fortsätter undervisa i samma anda ända till 1968.
02. Så känner du igen den
- 1.Symmetri och en tydlig huvudaxel
- 2.Paradtrappor, stora entréhallar och praktsalar
- 3.Rusticerad bottenvåning och bågformade fönster
- 4.Rik skulptur, kartuscher, girlanger och balustrader
- 5.Järn, glas och stål bakom stenfasaden
03. Detaljen som avslöjar
Trappan. Leder en bred, ståtlig trappa upp till en symmetrisk entré full av skulptur, i en byggnad från runt 1900, är beaux-arts det troliga svaret.
Läs fasaden
- Kartusch över mittaxeln
- Högt, brutet tak
- Kolonner i par
- Den bågformade entrén
04. Arkitekter och byggmästare
- Charles Garnier
- Charles Girault
- Richard Morris Hunt
- McKim
- Mead & White
- Carrère and Hastings
- Daniel Burnham
05. Se den här
- Palais Garnier, ParisCharles Garnier, 1860–1875
- Grand Palais, Paris1897–1900
- Petit Palais, ParisCharles Girault, till världsutställningen 1900
- New York Public LibraryCarrère and Hastings, 1911
- Grand Central Terminal, New York1913
06. Förväxlas ofta med
Nybarock och nyrenässans. Samma källor, men beaux-arts är skolans stil: strängare planerad kring axlar och symmetri, och tänkt i stadsskala.
Källor
- Wikipedia (en): "Beaux-Arts architecture" (bygger bl.a. på Robin Middleton (red.): The Beaux-Arts and Nineteenth-Century French Architecture, 1982)