everyday GRANDEUR
SVEN
Ladda ned
everyday GRANDEUR
SVEN
Appen är gratis

Hitta platserna på kartan, checka in och samla märken.

Ladda ned iApp Store Ladda ned påGoogle Play

IntegritetspolicyAnvändarvillkorKontakt

Arkitekturstil · Ca 1560–1650 i Nederländerna och Flandern

Nederländsk renässans

Holländsk renässans · Flamländsk renässans

Rött tegel, vita stenband och en gavel som svänger sig mot himlen. Nederländsk renässans är Italien översatt till handelsstädernas språk.

Så känner du igen den Hitta den i appen

Stilen i tidenDra för att resa i tiden

  1. ZigguratCa 2200–500 f.Kr.
  2. Antik grekisk arkitekturCa 700–30 f.Kr.
  3. Romersk arkitekturCa 500 f.Kr.–400 e.Kr.
  4. Nabateisk arkitekturCa 300 f.Kr.–106 e.Kr.
  5. Bysantinsk arkitekturCa 330–1453
  6. Morisk arkitektur700-talet–1400-talet i al-Andalus och Nordafrika
  7. Karolingisk arkitekturCa 780–900
  8. Novgorod och PskovCa 1045–1600 i nordvästra Ryssland
  9. Normandisk arkitekturCa 1050–1200
  10. Romansk stilCa 1050–1250
  11. MudéjarCa 1100–1600
  12. GotikCa 1235–1530
  13. TegelgotikCa 1250–1530
  14. SengotikCa 1400–1530
  15. Manuelinsk stilCa 1490–1530
  16. RenässansCa 1520–1650
  17. PalladianismCa 1550–1800
  18. Nederländsk renässansCa 1560–1650
  19. BarockCa 1640–1730
  20. Karolinsk barockCa 1680–1720
  21. Georgiansk arkitektur1714–1830
  22. RokokoCa 1730–1775
  23. NyklassicismCa 1750–1850
  24. Gustaviansk stilCa 1772–1810
  25. Karl Johan-stilCa 1810–1850
  26. Viktoriansk arkitektur1837–1901
  27. NygotikCa 1840–1910
  28. NystilarCa 1840–1900
  29. IndustriarkitekturCa 1850–1950
  30. NyrenässansCa 1850–1900
  31. SchweizerstilCa 1850–1900
  32. Landshövdingehus1875–1945
  33. NybarockCa 1880–1910
  34. Beaux-artsCa 1830–1920
  35. NationalromantikCa 1890–1920
  36. JugendCa 1896–1914
  37. Art décoCa 1910–1940
  38. 1910-talets klassicismCa 1910–1920
  39. Bauhaus1919–1933
  40. Swedish GraceCa 1920–1930
  41. FunktionalismCa 1930–1950
  42. Socialistisk klassicismCa 1933–1955
  43. Folkhemmets modernismCa 1940–1960
  44. BrutalismCa 1950–1975
  45. RekordårenCa 1955–1975
  46. Miljonprogrammet1965–1974
  47. DekonstruktivismFrån 1980-talet
  48. PostmodernismCa 1980–1995
  49. LånghusStenålder–vikingatid
  50. TimmerhusMedeltiden och framåt
  51. HärbreJärnålder–1900-tal
  52. AllmogearkitekturCa 1600–1900
  53. Torp och stugaCa 1700–1900
  54. HälsingegårdCa 1700–1900
  55. KorsvirkeMedeltiden–1800-talet
  56. KåtaFrån förhistorisk tid till i dag
  57. Seldjukisk arkitekturCa 1040–1300
  58. Persisk arkitekturIran
  59. Brittisk kolonialstilCa 1700–1950

01. Italien i tegel

Antwerpen, 1560. Handelsstaden vill ha ett nytt rådhus – och det ska synas. En kommission av konstnärer gör ritningarna. Cornelis Floris de Vriendt leder bygget, och 1565 invigs huset.

Fasaden är något nytt. Den gotiska byggtraditionen möter Italiens kolonnordningar – för första gången i Nederländerna. Dorisk ordning på en våning, jonisk på nästa. I mitten reser sig en hög gavel, halvt romersk portik, halvt medeltida rådhustorn.

Elva år senare brinner det. Under den spanska furien 1576 plundras staden, och bara ytterväggarna står kvar. Men formerna har redan börjat vandra.

De vandrar i böcker. Hans Vredeman de Vries ger 1577 ut Architectura i Antwerpen – plansch efter plansch om de fem kolonnordningarna, med kolonner, kapitäl och ornament att kopiera. Boken trycks på tyska, franska och nederländska. Hantverkare norr om Alperna får en mönsterbok i handen.

Sedan flyttar centrum norrut. Haarlem, 1602: stadsarkitekten Lieven de Key ritar Vleeshal, stadens köttbod. Trappgaveln är överlastad med sandsten och obelisker. Stenhuvuden av oxar och får talar om vad som såldes där inne. Amsterdam, 1603: Hendrick de Keyser börjar på Zuiderkerk. Sedan Westerkerk.

Och stilen går på export. Kronborg vid Öresund byggs om 1574–1585 av nederländska arkitekter – Hans van Paeschen och sedan Anthonis van Obbergen. Rakt över Sundet från Helsingborg står alltså stilen i dansk tappning.

Men berättelsen tar inte slut där. På 1800-talet behöver det unga Belgien en egen nationalstil – och hittar den i sin egen renässans. Nyflamländsk renässans blomstrar från 1850–70-talen, först i Bryssel och Antwerpen. I Brygge restaureras gamla gavlar och nya ritas i samma anda – från 1877 i stadens egna "konstnärliga restaureringar". Alla gavlar som ser ut som 1500-tal är alltså inte det.

02. Så känner du igen den

  • 1.Rött tegel med vita band av sandsten – på nederländska kallat speklagen, fläsklager
  • 2.Höga gavlar som svänger in och ut, gärna krönta av ett litet fronton
  • 3.Rullverk och beslagsornament – platta, slingrande band som ser utskurna ut ur läder eller plåt
  • 4.Korspostfönster, ofta med blyinfattat glas upptill och fönsterluckor nedtill
  • 5.Obelisker, maskaroner, satyrer och dekorerade ankarslut på fasaden

03. Detaljen som avslöjar

Speklagen. Ränder av ljus sten genom röd tegelmur – som bacon i genomskärning. Lägg till en gavel som svänger i voluter, och du står framför nederländsk renässans. Eller framför 1800-talets kopia av den.

04. Arkitekter och byggmästare

  • Cornelis Floris de Vriendt
  • Hans Vredeman de Vries
  • Lieven de Key
  • Hendrick de Keyser
  • Hans van Paeschen
  • Anthonis van Obbergen

05. Se den här

  • Antwerpens rådhus1561–1565, Cornelis Floris de Vriendt
  • Kronborg, Helsingør1574–1585, världsarv sedan 2000
  • Vleeshal, Haarlem1602–1603, Lieven de Key
  • Zuiderkerk, Amsterdam1603–1611, tornet klart 1614, Hendrick de Keyser
  • Westerkerk, Amsterdam1620–1631, Hendrick de Keyser
  • De Grote Vos, Steenstraat 25, Bryggemurarnas skråhus, gaveln daterad 1625

06. I appen

2 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.

07. Förväxlas ofta med

Nyrenässans. 1800-talet lånar flitigt från de här gavlarna. I Belgien heter det nyflamländsk renässans. Lucas-huys i Brygge ser ut att vara från 1573 – men är en trägavel från Bryssel, flyttad och ombyggd 1889–90. Huis Lanceloot Blondeel ett par kvarter bort är från 1909.

Renässans. Den svenska Vasarenässansen hämtar mycket från Nederländerna, särskilt under 1600-talets början. Men slotten med runda hörntorn är något eget. Den nederländska stilen är framför allt stadens: rådhus, gillehus, köttbodar och kyrkor.

Källor

  • Onroerend Erfgoed (Flandern), thesaurus: "renaissance" och "neo-Vlaamserenaissance-stijl"
  • Inventaris Onroerend Erfgoed: "Stadhuis van Antwerpen" (Grote Markt 1)
  • Inventaris Onroerend Erfgoed: "Gildehuis De Grote Vos", "Burgerhuis Lucashuys", "Herenhuis Lanceloot Blondeel" (Brygge)
  • Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Rijksmonumentenregister: Vleeshal, Haarlem (nr 19262); Zuiderkerk (nr 6498) och Westerkerk (nr 4298), Amsterdam
  • Architectura – Architecture, textes et images (Université de Tours, CESR): Hans Vredeman de Vries, Architectura, 1577
  • lex.dk (Den Store Danske): "Kronborg"

Text: Pontus Bovin · Senast uppdaterad 9 november 2026

Nederländsk renässans runt hörnet

Everyday Grandeur är en levande karta över kulturarvet i din vardag. Hitta stilen nära dig, checka in och samla märken – gratis för iPhone och Android.

Ladda ned iApp Store Ladda ned påGoogle Play