01. Ordning och reda
Mot slutet av 1600-talet blir den svenska barocken stramare och mer klassisk. Stilen kallas karolinsk efter kungarna Karl XI och Karl XII. Den bästa ingången är Nicodemus Tessin d.y. Han har studerat i Rom och Paris – och han vill bygga romerskt.
1690 får han i uppdrag att modernisera norra delen av slottet Tre Kronor i Stockholm.
Sedan brinner det. Den 7 maj 1697, klockan två på eftermiddagen, slår lågorna upp på vinden ovanför rikssalen. Orsaken blir aldrig klarlagd. Redan dagen därpå beslutar förmyndarregeringen att slottet ska byggas upp igen – och Tessin får uppdraget.
Han ritar ett romerskt palats. Norrfasaden är sträng och stilla, södra fasaden formad som en romersk triumfbåge. Bygget beräknas ta sex år. Det tar nästan sextio. Pengarna räcker inte, och i många år står allt still. Tessin dör 1728. Först i december 1754 kan kungaparet flytta in.
Samma tid ger Sverige en helt ny stad. 1680 grundas Karlskrona som flottbas i södra Sverige. Tessin ritar Fredrikskyrkan vid stortorget, med Italien som förebild. Den invigs 1744 – tornen blir klara först fjorton år senare. Sedan 1998 är örlogsstaden ett världsarv.
Ute i landet byggs karolinska herrgårdar och prästgårdar som enkla, symmetriska hus med säteritak eller högt valmat tak.
02. Så känner du igen den
- 1.Strama, slutna fasader med tydlig symmetri
- 2.Klassiska detaljer men sparsam dekor
- 3.Säteritak eller högt valmat tak
- 4.Monumentala, romerska förebilder
03. Detaljen som avslöjar
Tystnaden. Där den tidiga barocken fyller fasaden med ornament, låter den karolinska stilen proportionerna tala.
Läs fasaden
- Säteritaket med sitt låga fönsterband
- Fönster i jämna rader
- Stram, symmetrisk fasad
04. Arkitekter och byggmästare
- Nicodemus Tessin d.y
05. Se den här
- Stockholms slottefter branden 1697, inflyttat 1754
- Fredrikskyrkan, Karlskronainvigd 1744
- Örlogsstaden Karlskronagrundad 1680, världsarv sedan 1998
- Herrgårdar och prästgårdar från tiden kring 1700
06. Förväxlas ofta med
Barock. Den karolinska stilen är barockens senare, stramare fas – var gränsen går är en tolkningsfråga.
Källor
- Kungliga slotten: "Stockholms slott – en historia"
- Länsstyrelsen Blekinge: "Världsarvet Karlskrona"
- Svenska kyrkan, Karlskrona: "Fredrikskyrkan"
- Svenska kyrkan, Folkungabygdens församling: "Stilar och epoker"