01. Graciöst, lätt och svenskt
Under 1920-talet dominerar en lätt och graciös klassicism den nordiska arkitekturen. Den hämtar sina ideal från slutet av 1700-talet men tolkar dem fritt – smala proportioner, släta ytor och små, precisa detaljer. Den engelske kritikern Morton Shand döper stilen till "Swedish Grace" i Architectural Review 1931.
De stora verken står i Stockholm. Ivar Tengboms Konserthus står klart 1926 och Gunnar Asplunds Stadsbibliotek – en cylinder på en kub – 1928. På Skogskyrkogården ritar Sigurd Lewerentz Uppståndelsekapellet, klart 1925 och ett av stilens renaste byggnadsverk. Tändstickspalatset av Tengbom från 1928 och Götaplatsen i Göteborg hör också hit.
Det är också folkhemmets första decennium. Per Albin Hansson lanserar ordet, HSB bildas 1923, och den goda bostaden ska komma alla till del. Ett rum och kök med den nya kokvrån – men med centralvärme, varmvatten, badrum och tvättstuga.
Husen blir enklare. I Stockholm sänks den tillåtna rumshöjden 1919 från tre till 2,7 meter, fasaderna blir raka och släta och fönstren likadana, ett per rum. Faran är enformighet – svaret är färg. Fasaderna slätputsas i mättat gult, rött, grått eller dovt grönt, och ornamenten sätts ut sparsamt i ljus vitgrå kulör: en tandsnittsfris här, en festong eller rosett där. Högst upp en indragen kungsvåning, byggd efter dispens från Kungl. Maj:t. I kvartershörnen reser sig kraftfulla gavlar – frontoner, svängda barockgavlar, trappgavlar. Röda Bergen, Atlasområdet och Rörstrandsområdet byggs i den här andan. Idealet? Den svenska småstaden.
I Göteborg syns stilen även i de sena landshövdingehusen. Symmetrin kommer tillbaka, nationalromantikens mörka färger byts mot ljusa, och hela kvarter byggs i en enhetlig dräkt med sexdelade spröjsade fönster. Swedish Grace är dessutom en möbel-, glas- och konsthantverksstil. I slutet av 1920-talet tar funktionalismen över – och flera av arkitekterna, inte minst Asplund, går själva den vägen.
02. Så känner du igen den
- 1.Klassiska proportioner men avskalade former
- 2.Släta, ljusa putsfasader i gult, rosa eller vitt
- 3.Små, precisa detaljer: smala kolonner, nischer, reliefer
- 4.Geometriska grundformer – kuber och cylindrar
- 5.Påkostade, konstnärligt utsmyckade interiörer
- 6.Tvåluftsfönster med tre lika stora rutor i varje båge, nära fasadlivet
- 7.En indragen kungsvåning ovanför takfoten
- 8.Hög, centrisk portal med stenomfattning, glasade dörrar och ett spröjsat överljus
03. Detaljen som avslöjar
Fönstret. Det tidstypiska 1920-talsfönstret har två lufter med tre lika stora rutor i varje – sex rutor – och sitter i jämna rader nära fasadlivet. Ser du det i en slät, mättat färgad fasad med en ensam festong eller rosett är du i tjugotalet.
Läs fasaden
- Indragen kungsvåning
- Tunn gesims
- Smala, precisa kolonner
04. Arkitekter och byggmästare
- Gunnar Asplund
- Sigurd Lewerentz
- Ivar Tengbom
- Carl Bergsten
- Cyrillus Johansson
- Sigfrid Ericson
- Arvid Bjerke
05. Se den här
- Stockholms stadsbibliotek1928
- Konserthuset, Stockholm1926
- Uppståndelsekapellet, Skogskyrkogården, Stockholm1925
- Tändstickspalatset, Stockholm1928
- Götaplatsen, Göteborg
- Röda Bergen, Stockholm1920-talets bostadskvarter
06. I appen
3 platser i stilen i Everyday Grandeur, tillagda av appens användare. Tryck på en plats för att se den på kartan.
07. Förväxlas ofta med
Funktionalism. Swedish Grace har fortfarande kolonner, symmetri och ornament, om än få. Funktionalismen tar bort allt det.
Källor
- lex.dk (Den Store Danske): "Sverige – arkitektur – 1850 til i dag"
- Henrik O. Andersson m.fl.: Nordisk klassicism 1910–30 (Helsingfors, 1984)
- Pontus Bovin: Landshövdingehusets bebyggelsehistoria (Uppsala universitet, Campus Gotland, 2023)
- Gunnela Ivanov: Swedish grace – en svensk art déco (2017)
- Svenska Wikipedia: "Tjugotalsklassicism", "Skogskyrkogården"
- Cecilia Björk & Laila Reppen: Tidstypiskt – arkitekturdetaljer i flerbostadshus 1880–1980 (Svensk byggtjänst, 2016)
Gyllenborgsgatan 1
Platensgatan 21
Linnégatan 96